Lärlingskrisen

Coronakrisen har inte bara inneburit att många företag tillfälligt fått mindre att göra. Den har också halverat antalet lärlingsanställningar i Sverige – och nu riskerar branschen att stå inför den största kompetensbristen i modern tid.

Antalet lärlingsplatser i Sverige brukar ligga på en någorlunda jämn nivå, men under 2020 har siffrorna sjunkit snabbt. Under perioden 1 januari – 22 september i år fanns bara 611 pågående lärlingsanställningar för elektriker i Sverige, vilket kan jämföras med 1 538 föregående år och 1649 under 2018. Antalet nya lärlingar har alltså mer än halverats – och anledningen till det stavas Covid-19.
– Statistiken är tydlig. Vi bevakar det här stenhårt och ser visserligen att de lärlingsanställningar som påbörjats slutförs, men vi ser också att företagen drar sig för att ta in nya lärlingar, säger Amanda Rafter Ekenman, chef för kompetensförsörjning på Installatörsföretagen.

Kompetensen försvinner
Även inom VVS ses en minskning, om än inte lika tydlig. Här har antalet lärlingar minskat med ungefär 25 procent sedan föregående år. Amanda Rafter Ekenman ser en oroande utveckling.
– Det finns en stor oro för framtiden inom både el och VVS. Vår bransch har än så länge inte drabbats jättehårt, men man ser hur de stora byggföretagen varslar och hur arkitektfirmor drar in på sina konsulter, säger hon, och fortsätter:
– Pågående projekt fortlöper, men när det kommer till nystart av projekt och liknande så ser vi att många projekt skjuts på framtiden. Det är klart att man som företagare då blir orolig inför framtiden och att man gärna avvaktar när det kommer till att nyanställa.
På kort sikt innebär situationen att det just nu finns färre lärlingar än normalt. Men både Installatörsföretagen och Svenska Elektrikerförbundet flaggar för att konsekvenserna kan bli mycket större än så.
– Branschen har ju sedan länge identifierat ett underskott av kompetens, det vill säga redan innan Corona. Samtidigt pågår det just nu en stor omställning på energiområdet, vilket kommer kräva ännu fler elektriker än tidigare. Så kortfattat kan man säga att det var kompetensbrist redan innan pandemin – och nu riskerar den att bli ännu värre, säger Pontus Boström, ansvarig för yrkesutbildning och kompetensfrågor på Svenska Elektrikerförbundet.
Även Amanda Rafter Ekman befarar en stor brist på elektriker framöver, särskilt om pandemin håller i sig länge.
– Vi har tidigare sett att den här kompetensen är eftertraktad även i andra branscher, så om branschen inte kan erbjuda lärlingsplatser efter gymnasiet finns det en stor risk att de här personerna lämnar branschen och aldrig kommer tillbaka. Och varför ska de som går i nian nu söka till elprogrammet när de ser att de som går där inte blir elektriker?

Kantiga regler
För installationsbranschen var timingen med Covid-19 så dålig den bara kunde bli. När viruset bröt ut i mars fick många gymnasieelever svårt att hitta praktikplats, och lagom till att eleverna skulle ta studenten och gå vidare till att bli lärlingar hade stora delar av Sverige stängt ner och marknaden upplevdes som iskall. Ett snårigt regelverk kring korttidspermitteringar har också ställt till det för många företag och försvårat möjligheten till lärlingsanställningar.
– Möjligheten till korttidspermitteringar har varit bra då det gett stöd till branschen. Men det har också inneburit att företagen då inte får nyanställa samtidigt som man fått stöd, vilket i sin tur lett till att man heller inte kunnat ta in lärlingar, säger Amanda Rafter Ekenman, och fortsätter:
– För de lite större företagen blir det också rörigt, då de med nuvarande regelverket inte kan nyanställa en lärling i en del av landet där verksamheten går jättebra, om de samtidigt tar emot stöd i en annan del av landet.
Installatörsföretagen har också skrivit till Tillväxtverket för att påtala det orimliga i reglerna och vilken situation det leder till.
– Vi vill självklart inte att någon ska utnyttja systemet, men vi menar att lärlingstiden ska räknas som en del av utbildningen och att företag därför ska kunna anställa en lärling även om man får någon form av permitteringsstöd.

Det är en plikt
Ett företag som verkligen märker av problematiken i situationen är Hallabro El, som är verksamma i Tingsryd, Ronneby, Växjö, Vislanda, Karlskrona och Kalmar. Med dotterbolaget Apptronic El är de sammanlagt runt 90 anställda och brukar varje år anställa mellan fem och åtta lärlingar – men i år har man bara kunnat ta emot två.
– Lärlingar är en del av vår företagskultur och vårt hållbarhetstänk. Vi som företag har ett ansvar att ta emot lärlingar för att branschen ska kunna fortsätta att växa. Det är en viktig del i att bygga goda relationer med gymnasieskolor och vuxenutbildningar inom el, men också en del i vår strategi för att öka antalet medarbetare och hitta rätt kompetens, säger Emma Elheim Karlsson, vd för Hallabro El.
I Hallabros fall är den huvudsakliga anledningen till att man dragit ner på lärlingsplatserna en oro för framtiden.
– Corona har legat som ett täcke över oss. Vi ser att det stannat av lite, men framförallt vet vi inte var vi ska och vad som händer i framtiden. Vi har en dipp nu, men jag tror att den kommer bli ännu värre framöver, säger Emma Elheim Karlsson, och fortsätter:
– Vi jobbar mycket med industrier, och har kunnat hyra ut många elektriker dit. Men vi ser samtidigt hur vissa industrier stängt ner eller minskat kraftigt. Privatkunderna är försiktiga nu, det finns nästan inga entreprenadjobb att räkna på och när det väl finns något så är det väldigt många andra som också är på det. Det leder till prispress, så det är klart att det är tufft.
Hallabro El har trots dippen inte utnyttjat möjligheten till korttidspermittering, och det är inget Emma Elheim Karlsson heller planerat att göra.
– Ska vi bara se till vårt eget bästa så kanske vi borde ha gjort det. Men så länge vi inte står på randen till konkurs kommer vi inte att göra det. Det är en plikt och en moralfråga. Dessutom vill vi inte stå där och riskera att bli återbetalningsskyldiga för att vi råkat bryta mot någon regel.

Stöd för lärlingar
Behovet av lärlingsplatser är alltså otroligt stort just nu, och Svenska Elektrikerförbundet uppmanar företag som har möjlighet att ta in lärlingar.
– Dels är det viktigt för branschens framtid, men man ska också komma ihåg att en lärling kan göra stor skillnad för det egna företaget. En lärling är visserligen förknippad med en kostnad, men de betalar av sig snabbt eftersom de tidigt är med och producerar, säger Pontus Boström.
– Att ta sig an en lärling är också ett bra sätt att utveckla företagskulturen. Du får in någon på företaget med nya referenser och erfarenheter, vilket är utvecklande för företaget.
Han lyfter också fram att företag som erbjuder lärlingsplatser kan vara berättigade till ett ekonomiskt stöd. 2014 lanserades yrkesintroduktionsanställningar, vilket innebär att du som arbetsgivare kan få ersättning för att du bidrar med erfarenhet och handledning till en lärling. För en lärling under 25 år kan företaget få ett stöd som motsvarar arbetsgivaravgiften, vilket är cirka 4000 kronor per månad – och dessutom ett stöd för handledning på cirka 2 500 kronor per månad.
– Vi har kämpat hårt för att marknadsföra den möjligheten, men tyvärr är det fortfarande många som inte känner till den, säger Pontus Boström. Det är synd, eftersom det rör sig om en bra slant som gör skillnad för företaget. Vi hoppas att fler får upp ögonen för stödet, och att vi så snart som möjligt kan börja komma upp i ett normalt antal lärlingsplatser.