Mer än radioproduktion

Audiola blir ett konglomerat
På Audiola i Kolding vill de mer än att bara producera radio och grammofoner. Företaget som är ett dotterbolag till Nordisk Solar Compagni, är på jakt efter nya affärsområden.

VD Jacob Jørgensen anser att alltför många människor har svårt att navigera i det okända. Utmaningarna under mellankrigstiden och krisen på 30 -talet har lärt honom att ett framgångsrikt företag inte händer av sig själv. De tar framsynthet, mod, viljestyrka, är fyndiga och har förmågan att tänka utanför boxen och agera utifrån det.

Precis som när första världskriget förlamade importen och elmätarförsäljningen, fruktar nu Jacob Jørgensen att historien upprepar sig. Kriget och den hårda ransoneringen och blockaden av ockupationens råvaror begränsar snabbt Audiolas produktion av radioapparater. Den här gången är det inte brist på elmätare utan brist på vakuumrör som hotar att bromsa Solars utveckling.

Han inser hur allvarlig situationen är och vet att det är mycket mer som står på spel den här gången. Nu är det inte bara utvecklingen av verksamheten i Danmark som kan försämras. Det kan också kosta Solars första innehav på de nyinträdda exportmarknaderna.

Om Audiola inte lyckas leta efter nya möjligheter och förändra sitt spel, kommer det att vara omöjligt att upprätthålla en lönsam produktion och 200 jobb kan försvinna i luften.

Hur produktionen upprätthålls
Därför låter Jacob Jørgensen redan under krigets första år Audiola initiera växeln så att de både kan behålla radioproduktionen samtidigt som de experimenterar med att utveckla nya produkter. För att hålla motorn igång måste Audiola också försöka bli underleverantör för några av de danska industriföretagen, eftersom de har tappat sina leverantörer på grund av kriget.

Audiola börjar tillverka olika elektriska artiklar och föremål tillverkade av bakelit, som är en av de tidigaste typerna av plast. På grund av dess icke-konduktivitet och värmebeständighet användes materialet ofta för radio- och telefonhöljen. År 1942 är fabriken underleverantör av utstansade chassier till Telefunken i Köpenhamn. Omkopplaren hakar på och de investerar i sin egen galvaniseringsavdelning, köper den maskin som behövs och trots den neddragna radioproduktionen är Audiola snart upptagen med ytterligare en produktion. Planen är en succé!

Som en konsekvens av den expanderande produktionen tar de dock slut på utrymme och anläggningen blir för liten.

Styrelsen beslutar att utöka fabriken med en extra vinge och när de förvärvar en lokal maskinbutik lyckas Jacob Jørgensen skaffa den extra nödvändiga kapaciteten, trots kriget.

Audiola verkstad

Tillverkning av elektriska artiklar

Toppmoderna bakelitpressar

Under efterkrigstiden exploderar Audiolas tillväxt
Efter kriget förändras fabriken mycket. Anläggningen moderniseras och expanderar när Audiola utvecklar nya produkter. Fabriken kan dock inte längre expandera på bakgården. Det finns inget utrymme. Istället lägger de till två extra våningar till byggnaden. I sektionen bakelit hittar vi nu moderna pressar, som är några av de största i landet. De står sida vid sida och ett treskiftssystem implementeras för att hålla jämna steg med efterfrågan.

Och saker går snabbt. Överallt är det brist på de många elektriska artiklarna och bakelitprodukterna som Audiola producerar. Utöver rekordförsäljning på hemmamarknaden, på bara några år, bygger Solar upp en sensationell miljonexport.


Foto från galvaniseringsdelen på fabriken

 

Från bakgården till fabriksgården
I slutet av 50 -talet är Audiola en av de största arbetsplatserna i Kolding. Produktionen ökar och det är klart att det inte längre är möjligt för Audiola att expandera ytterligare på bakgården vid Haderslevvej.

Därför köper Jacob Jørgensen 1958 ett avvecklat järnvägsområde utanför Koldings kommun i avsikt att bygga en industribyggnad som rymmer Audiolas verktygsavdelning och Dansk Målerværksted. Dessutom bör den fungera som en modern inkubator för entreprenörskap och etablering av nya företag.

Jacob Jørgensen initierar byggprojektet som kostar miljoner. Cirka. 1½ år senare är ”Fabriksgården” (fabriksgården) klar. Byggnadens fasad är 100 meter lång och 14 meter hög. Byggnaden uppgår till 8 200 kvadratmeter, vilket innebär att Audiola slutar expandera med mer än 200 procent.

I de gamla fabriksbyggnaderna vid Haderslevvej förbättras de återstående jobbfunktionerna. Logistik och arbetsprocesser är optimerade och de gör en mindre renovering. De inrättade en ljudisolerad verkstad för de största pressarna, som producerar de största föremålen. Bland annat producerar Audiola toalettstolar i bakelit, som enligt tidens mått var ganska revolutionerande och stilrena.

Inom några år blir Audiola den största arbetsgivaren i området med nära 600 anställda på ”Fabriksgården” (fabriksgården). Dessutom är företaget nu en känd och respekterad underleverantör till flera betydande industriföretag i Danmark, Tyskland och Nederländerna, inklusive Danfoss, Velux, LK-NES, Lego, Robert Bosch, Siemens och Philips.

 

Bakgården

Det trånga utrymmet i Audiola leder till en expansion på bakgården vid Haderslevvej. Den här videon visar oss hur de många kvinnorna arbetade i produktionen och hur företaget grävde ut för källaren innan det reste ännu en byggnad på bakgården.

Fabriksgården

Denna video visar byggnaden av byggnaden med namnet "Fabriksgården". Vi får se allt från byggarbetsplatsen, toppningsceremonin på översta våningen till den svåra uppgiften att flytta alla maskiner och utrustning till rätt våning.

Efter andra världskriget


Efter första världskriget ökade arbetslösheten markant. När andra världskriget lossnar förbättras situationen inte när ransoneringen och embargon på import införs.

 

Under 30 -talet var det en enorm arbetslöshet. Ungefär var tredje arbetare har varit utan arbete under de värsta månaderna vintern 1939. Våren 1940 skulle ge bättre tider, men istället kommer ockupationen. Den förändrade situationen när det gäller råvaror och bränsle visar sig snabbt ganska betydande för många företag. Till detta kommer blackouts som också minskar arbetstiden.

 

Medan första världskriget följdes av en period av finanskris, blir åren efter andra världskriget ganska annorlunda. De första 5 till 10 åren efter kriget är tuffa, men här efter upplever Västeuropa en ekonomisk högkonjunktur utan motstycke under 50- och 60 -talen.

 

I slutet av 1950 -talet ser vi en betydande ekonomisk tillväxt i Europa. Även i Danmark. Finanskrisen från det första decenniet efter kriget efterföljs av en ekonomisk högkonjunktur från ca. 1957. Sysselsättningen är cirka 100%, produktionen blomstrar och i allmänhet ser vi en hög materialistisk levnadsstandard. Så småningom hamnar Danmark i exporten av fler industriprodukter än jordbruksvaror. Danmark har blivit ett industrisamhälle.